"Tolstoy har en personlig röst, som man lätt känner igen. Hon har ett självklart sätt att ta sig an sånger och krånglar aldrig till det i onödan; låten framför egot, helt enkelt. Som bäst är hon i en låt som "Calling You" från Bagdad Café, där hon lyckas förmedla en sorts rökig stämning, och i Chaplins "Smile", som hon sjunger till en ensam gitarr. Men överlag tycker jag inte att detta är en lyckad skiva. Om man väljer att ta sig an en så ofta framförd klassiker som "As Time Goes By", borde man vilja ge den en personlig touch. Tolkningen här är förvisso snygg - snyggt sjungen, snyggt kompad - men den är utan passion och liksom neutral. Och det tycker jag gäller fler låtar på skivan. Det är elegant men ganska oengagerat".